En lördag i blåbärsskogen
Hej Ninni
Började dagen i långsamt tempo, älskar de här mornarna när man inte behöver skynda iväg någonstans utan kan göra allt i sin egen takt.
Efter frukost och lite plock här och där så åkte jag ut till menageriet och där hade de planerat att bege sig ut i skogen för att plocka blåbär, så jag fick tilldelat mig en hink och så bar det av. Hundarna följde med och de var nog de som var mest exalterade över att komma iväg. Var i alla fall ett himla liv innan vi väl kom iväg, kan tänkas att de tyckte vi var alldeles för långsamma - de var ju klara att åka för länge sen!
Det finns dock ett litet problem med att ha med dem i bärskogen och det är inte det att de springer bort eller så, inte alls, snarare tvärtom...
Liten är egentligen inte mycket till problem för hon är fullt upptagen med att springa hit och dit och överallt på jakt efter det mesta. Stor däremot - hon är ett problem! Det är nämligen så att det inte bara är människor som tycker om blåbär, utan även hundar och då i synnerhet Stor och hon har ju sitt eget sätt att plocka dem. Genom blåbärsriset som en dammsugare plöjer hon och det är inte så att hon tar några bär bara, hon tar allt och hon kan hålla på hur länge som helst. Så ska du ha några bär själv så gäller det att plocka fort för annars blir du utan....
Dammsugaren in action
Har man sprungit långt och fort så blir också tungan väldigt lång när man väl stannar.
Trots viss motarbetning alltså så fick vi i alla fall ihop en hel del blåbär. Det blev också en fika där i solskenet och när vi kom hem blev det blåbärssviss till efterrätt minsann. Recept och bild i nästa brev.
Kram!
Kommentarer
Trackback
