Klappat och klart
Hej Ninni
Idag funderar jag lite på det här med all stress kring julen och varför människor gör det så svårt för sig. Idag köpte jag alla julklappar och det tog mig en halvtimme max, men då köper jag bara till min familj och det handlar mer om symboliska klappar. Vi har nämligen skurit ner på julen i vår familj ganska ordentligt, inte på själva firandet, men på allt runt omkring.
Eftersom det inte finns några små barn i vår familj (längre eller just nu, beroende på hur man ser det...) så är det där med julklappar inte lika viktigt. Självklart är det ju roligt för vuxna att också få klappar, men absolut inte ett måste. Vi har därför sedan några år tillbaka bestämt att vi inte ger några julklappar, att det sedan slutar med en del i alla fall beror nog mest på att min söta lilla mamma inte kan låta bli. Det är dock betydligt mycket mindre än när vi var små. Det blir några stycken små saker och jag brukar som sagt köpa något symboliskt till var och en bara för att det är kul.
Därmed har vi tagit bort ett som det verkar stort stressmoment. Jag har lite svårt att förstå dem som springer omkring på stan och köper klappar inte bara till de egna barnen eller barnbarnen utan också till kusinerna, kompisarnas barn och till både moster, faster, farbror och allt vad det är. För det första måste det bli fruktansvärt dyrt och sedan ser jag ingen mening med det när det gäller de vuxna. Kanske känner man att man måste köpa något till dem man firar julen med, men till resten då? Varför ska man köpa julklappar till höger och vänster när man inte ens ses på julafton? Säg nu inte att det är för att de förväntar sig det, för det har jag väldigt svårt att tro. En julhälsning som visar att man tänker på de nära och kära räcker minst lika bra, eller borde göra det åtminstone...
För mig så handlar julen om att äta gott (det där med julmaten är ju ett brev för sig, så det återkommer vi till en annan dag), ta det lugnt och umgås med familjen och där ingår inte en massa julklappar som man stressat runt hela december för att inhandla och på köpet spenderat alldeles för mycket pengar på så att man med nöd och näppe klarar sig igenom januari...
Jag såg ett avsnitt av en komediserie som jag inte minns namnet på som tog upp just det här med mängden julklappar som ges. Föräldrarna i serien tog helt enkelt de julklappar som barnen fått förra året och slog in dem på nytt, återanvände dem alltså, och barnen blev precis lika glada som året innan - för de kom inte ihåg att de redan fått dessa klappar en gång!! Nu är ju detta lite överdrivet, det är ju tv, men lite sanning ligger det nog i det ändå. Det köps så stora mängder klappar framför allt till de små att de inte ens hinner uppskatta ett paket innan nästa sätts i deras händer och när julen är över har de redan glömt hälften av det tomten kom med.
Man kanske vill ge julklappar bara för det är roligt att ge, men då kan jag tycka att en genomtänkt gåva kan betyda mer än en hel hög med paket som egentligen inte är särskilt personliga. En klapp som visar att den som ger verkligen har tänkt till och verkligen tänkt på mig och vem jag är är väl tusen gånger bättre än en hel säck med paket bara för att man måste ge julklappar...
(Bild från google)Nu kanske jag tänker lite extra mycket på detta eftersom jag har det jobb jag har. När man jobbar inom handeln så ser man ju verkligen vilken mängd julklappar men också mat som inhandlas denna månad och det är nästan så att man blir lite avskräckt, därför känns det ännu bättre att vi har tagit det beslut vi tagit i vår familj.
Om eller när det eventuellt kommer barn in i bilden igen så kommer det där med all säkerhet ändras, men jag hoppas och tror att vi ändå kommer att hålla oss inom rimliga gränser och att julen fortfarande i första hand kommer handla om att mysa med dem man gillar allra mest...
Kram!
Kommentarer
Trackback
